… the payoff at the end was in
proportion to the listeners' investment in time, trust, and attention
(s95). Ungefär det här innehållet formulerar Ohler på flera
ställen och jag tycker att han har ett par viktiga poänger. Den
mest uppenbara är att vi alla inom oss har en uppfattning om hur en
historia är uppbyggd och att alltför stora avvikelser från dessa
förväntningar ofta har en negativ inverkan på hur vi tolkar
berättelsen. Den andra är att elever i dagens skola ofta har
väldigt låga förväntningar på vad de, på ett personligt plan,
kan få ut av undervisningen. Det är på tiden att mer av det vi gör
i skolan visar hänsyn och ödmjukhet inför mängden tid eleverna
tillbringar där.
Without this tension-resolution
dynamic, there is no forward motion or internal rhytm, making it
difficult for listeners to relate their own stories to the ones they
are listening to (s97). Nu är jag ju som sagt lärare i svenska
och analys av berättelsers strukturer är naturligtvis inte nytt för
mig. Visst tror jag att det är viktigt att hitta något i varje
berättelse som en lyssnare kan känna igen sig i. Men jag tror att
det är om möjligt ännu viktigare att dessutom vidga perspektiven
genom att åskådliggöra det allmängiltiga i en god berättelse.
The student learing story is one in
which a student traverses from inquiry and achieves closure by
applying what he or she has learned (s100). Ganska självklart
egentligen. Det roliga med DST är att detta blir lätt att
åskådliggöra.
Internal transformation in a
sentence: slaying internal dragons through attitude adjustment based
on learning and realization (s110). Även om jag vet detta, så
tycker jag att det här är väl uttryckt och nog faktiskt det som
mina elever hittills (med mitt godkännande) har slarvat mest med.
Utvecklingen har varit styvmoderligt behandlad genom att vara
tämligen ytlig. Här tror jag att ett mer genomtänkt fokus kan
bidra till bättre historier!
You want your students to go from
idea to story core to story map with as little technological
distraction as possible (s112). Det här ska jag försöka tänka
på! Jag tror att jag i ganska stor utsträckning har låtit eleverna
fokusera på tekniken och experimentera med den, ofta på bekostnad
av berättelsen. Fast jag borde veta bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar