Tänka på processen - kapitel 6

I det sjätte kapitlet, ”Applying Story Maps, Using Story Tables”, illustrerar Ohler sina teorier från föregående kapitel genom konkreta exempel. Jag tänker inte trötta ut mig själv och mina läsare med att gå igenom dessa, utan nöjer mig med att här notera några sammanfattande rader från slutet av kapitlet.

Students lead with the story by using the story core and story map; then they create the narrative script; then they use the story table to think aloud about the media; and only then do they add the images (s126). Det här tycker jag åskådliggör processen. För det första lyfter modellen fram vikten av det inledande skrivarbetet. För det andra visar den på fördelarna med att förlägga arbetet med ”story table” till slutet. Jag har hittills, helt traditionellt, börjat med att göra en ”story board” där scenerna redan från början varit utkristalliserade. Därifrån har vi arbetat fram ett manus. Jag har aldrig varit riktigt nöjd eftersom jag tycker att många elever fastnar i detaljer i redan i det här stadiet. För mig verkar det här sättet att arbeta mer logiskt, och Ohlers exempel visar på effekten av detta. Fokus hamnar på att få ett bildmaterial som stödjer berättelsen snarare än tvärtom.

Collect URLs as you harvest images on the web (s126). Lite vid sidan om, kanske, men detta kan inte poängteras tillräckligt ofta. Jag försöker få elever att inför varje nytt projekt skapa en bokmärkes-mapp att spara allt som kan vara intressant för projektet i. De får sedan inte använda något som inte finns i mappen. Då kan vi också lätt hitta tillbaka till sidor.