- Tillämpningens egenskaper och vad
som eventuellt gör den unik och särskilt användbar
- Hur utvecklarna bakom
tillämpningen menar att den kan användas
- Din syn på hur tillämpningen kan
användas i undervisning/lärande
- Matcha tillämpningen mot Blooms
digitala taxonomi för lärandemål. Beskriv kortfattat vilken nivå/vilka
nivåer arbete med tillämpningen kan stödja. Motivera kort och
exemplifiera.
- Matcha tillämpningen mot
SAMR-modellen. Motivera kort och exemplifiera.
- Namnge något/några alternativ
till tillämpningen
1. Från början var min tanke att hitta ett bra
program för att skapa flashcards. Jag tittade igenom många olika, men fastnade
så småningom för glosor.eu. Detta är egentligen ett program främst för att
skapa gloslistor, men det går även att använda för att göra begreppslistor,
något som jag upplever att det finns ett stort behov av. Fördelarna med
Glosor.eu är många. Det är helt gratis, lätt att använda och erbjuder många
olika sätt att arbeta med orden. Dessutom har den huvudsakligen svenska
användare och det är lätt att hitta övningar. Eleverna väljer först en ordlista
och markerar de ord de vill arbeta med. De kan sedan göra olika övningar, allt
ifrån enkel matchning till bilbanor, frågesport och ”hänga gubbe”.
2. Sidan är tänkt för att träna inlärning av glosor
i olika språk.
3. Idag tenderar läromedlens texter att bli allt
kortare. Ofta innebär detta att det som återstår är fyllt av för eleverna nya
ord och begrepp. Om eleverna inför ett nytt ämnesområde, allt från medeltidens
feodalsamhälle till geometriska figurer, först får öva in bärande begrepp, så
underlättas förståelsen för texterna. Kan detta dessutom göras på ett lustfyllt
sätt ökar det motivationen.
4.
Tillämpningen är användbar främst i de
grundläggande, breda nivåerna i Blooms digitala taxonomi, Remebering och
Understanding. Arbetet med att lära in termer / ord underlättas genom
stimulerande uppgifter. När eleven har en fungerande terminologi underlättas
naturligtvis även de övre, Applying, Analysing, Evaluating och inte minst
Creating.
5.
I SAMR-modellen anser jag att tillämpningen mest
motsvarar A, augmentation, en förbättring av processen. Att initialt arbeta med
begrepp är naturligtvis inget nytt förhållningssätt, men om-linetjänsten
erbjuder nya sätt att göra detta.
6.
Jag tittade igenom ett otal program för flashcards,
bland annat Quizlet och Cobocards. Flera har en mer tilltalande grafisk design,
men det kan också vara en pedagogisk nackdel. Om det händer för mycket
”spännande” på skärmen tas fokus lätt från uppgiften. De flesta har också en
”gratisversion”, men man behöver inte arbeta länge innan man inser att den bara
är utformad som ett smakprov som ska inspirera till att köpa fullversionen.
B.
Tidslinje www.dipity.com
1.
Jag letade efter en tidslinje som skulle kunna
fungera som samlare, och koordinator, av kunskaper från olika ämnesområden. Jag
fastnade så småningom för Dipity. Fördelen med den är att den även i
gratisversionen tillåter både flera olika tidslinjer med alla funktioner.
Tidslinjerna går dessutom att dela och importera. Punkterna i linjen kan förses
med olika typer av media, text, bild, film, grafik och ljud.
2.
Dipity vänder sig till alla. Det finns flera
exempel på användning; inom skola, för story-telling, visuellt CV etc.
3.
Jag arbetar med elever med autism. De har ofta
svårt att skapa sammanhang. En tidslinje tror jag skulle hjälpa till att
visualisera hur händelser hänger ihop med varandra. Det är också ett verktyg
för att sätta innehållet i olika kurser i ett sammanhang, tex litteratur,
historia, samhällskunskap och teknisk utveckling. Mitt drömscenario är att
elever börjar arbeta på sin tidslinje tidigt under skolgången och lägger till
händelser vart efter som. Med hjälp av Dipity (och andra liknande program) kan
man dela och ta del av andras tidslinjer. Det gör att ”hjulet inte behöver
uppfinnas om och om igen”.
4.
I Blooms digitala taxonomi stödjer en tidslinje
framför allt Understanding och Analysing. Förståelsen underlättas av det
visuella tidsperspektivet. Om man tittar på de historiska händelser som omger
tillblivelsen av ett litterärt verk kan det vara lättare att analysera dess
betydelse. Men tidslinjen är också användbar i det kreativa steget. Det är
ganska lätt att tänka sig uppgifter där ett skapande av en egen tidslinje,
fylld av valfria medier, kan bli ett konstnärligt uttryck för kunskaper.
5.
Jag tycker att tidslinjen återfinns i samtliga
nivåer i SAMR-modellen. Det har naturligtvis varit möjligt att tillverka olika
typer av tidslinjer tidigare, men de program som finns underlättar den
processen på många sätt. Den tillför nya sätt att tillföra olika medier och
erbjuder naturligtvis utformandet av helt nya arbetsuppgifter. Det är just de
här möjligheterna som gör att jag är så förtjust i idén.
6.
Det finns massor av digitala tidslinjer. Tiki-toki
är en annan snygg tidslinje som i gratisversionen bara tillåter en linje. En
drömlinje är Beedocs för mac, en tjusig 3D-linje som kostar en inte oansenlig
summa. Ett enkelt alternativ är också den version som Readwritethink har.
C.
Presentationsprogram www.prezi.com
1.
Prezi är ett presentationsprogram med
zoomfunktion. För ett par år sedan ramlade jag i ett helt annat sammanhang över
”Den nya biologin” och blev löjligt förtjust i sättet att presentera fakta. Jag
är redan tidigare en flitig användare av tankekartor, men den extra finessen
som Prezi erbjuder är just att ”lagren” av fakta avslöjas bit för bit och
hierarkin mellan delarna blir tydlig. För elever som lätt blir stressade av
alltför många ”trådar” eller för mycket text underlättar det mycket att kunna
utforska saker ”en-sak-i-taget”, samtidigt som takten är helt styrd av
användaren. Prezi tillåter infogandet av både text, bild, film, ljud,
animeringar och grafer i presentationen. Presentationerna kan vara privata,
offentliga eller delas via länk.
2.
Prezi vänder sig i första hand till personer som
inom sitt yrke förväntas göra bra presentationer.
3.
I första hand tänker jag mig att jag som lärare
kan lägga upp uppgifter i en Prezi, med inbakade förslag på fördjupningar och
resurser. Men det finns fler sätt att arbeta. Man kan lägga upp en gemensam
presentation som får växa vart eftersom eleverna bidrar med sina delar. Elever
kan också göra egna redovisningar i programmet.
4.
I Blooms digitala toxonomi stödjer Prezi främst
Understanding och Creating. En presentation kan vara uppbyggd på ett sätt som, genom
både själva konstruktionen och innehållet, underlättar för eleven att se hur
saker hänger ihop och hierarkin mellan delarna. När eleven skapar en egen Prezi
finns stora möjligheter att skapa unika presentationer med många olika medier.
5.
I SAMR-modellen tycker jag att tekniken i det
här fallet bidrar till Augmentation och Modification. Programmet är helt klart
en utveckling av den tankekarta vi skulle kunna göra för hand, men zoom-funktionen
gör att det går att styra fokus på ett nytt sätt.
6.
Jag hittade programmet när jag letade efter
presentationprogram för uppgift 2 i den här kursen (jag använde det inte då,
men utforskade och använde det för den visuella presentationen av uppgift 3).
Det är ändå inte presentationsprogram jag i första hand skulle se som
alternativ utan program för tankekartor. X-mind är ett enkelt program som både
jag och mina elever använder då och då.