Inlägg 9 Spel och funktionshinder

Läroplanen för grundskolan är mycket tydlig: ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med

utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.”

Alla elever har inte samma förutsättningar. En del har funktionsnedsättningar, fysiska, psykiska eller neurologiska.

Elever med neurologiska funktionshinder har svårt att komma till sin rätt i skolans vardagliga arbete. De är lättstörda av ljud och ljus, har svårt att förhålla sig till andra eller allmänt till de krav vi ställer på dem. Vissa har svårt att sätta ord på sina tankar och kunskaper, andra har svårt att begränsa ord och ämnesområde eftersom tankarna far. För flera av dessa innebär spel och lek en möjlighet att befästa och visa kunskaper som annars är svåra att dokumentera.

• Spelens miljöer är ofta tydligt avgränsade, till skillnad från ”verkligheten”. Det går att ganska snabbt lära sig navigera och röra sig i spelet. Detta upplever många av dessa elever som positivt och med handledning kan de överföra en del av dessa kunskaper till verkligheten.
• Uppdraget är tydligt. Spelet har ett tydligt mål som ska uppnås. Allt spelaren gör påverkar om detta sker eller inte.
• Feedbacken är omedelbar och ofta väldigt tydlig. Det är lätt för eleven att analysera vad som hade krävts för att komma vidare. Nya försök premieras ofta.
• Spelen upplevs ofta som roande vilket höjer motivationen, särskilt för elever som annars har svårt att se meningen med en uppgift.
• Elever med fysiska funktionshinder kan i spelmiljöerna delta på samma villkor som andra: avataren behöver inte ha samma hinder. Elever som har nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga kan utnyttja de mulitmediala möjligheterna att använda andra sinnen.

Caroline Knorr har i sitt blogginlägg redogjort för hur elever med olika typer av funktionshinder kan utnyttja digitala spel. Hon föreslår och recenserar spel här.