Tre provade tillämpningar

1. Tillämpningens egenskaper och vad som eventuellt gör den unik och särskilt användbar
2. Hur utvecklarna bakom tillämpningen menar att den kan användas
3. Din syn på hur tillämpningen kan användas i undervisning/lärande
4. Matcha tillämpningen mot Blooms digitala taxonomi för lärandemål. Beskriv kortfattat vilken nivå/vilka nivåer arbete med tillämpningen kan stödja. Motivera kort och exemplifiera.
5. Matcha tillämpningen mot SAMR-modellen. Motivera kort och exemplifiera.
6. Namnge något/några alternativ till tillämpningen

 A.      Ord- och begreppsträning www.glosor.eu

1.      Från början var min tanke att hitta ett bra program för att skapa flashcards. Jag tittade igenom många olika, men fastnade så småningom för glosor.eu. Detta är egentligen ett program främst för att skapa gloslistor, men det går även att använda för att göra begreppslistor, något som jag upplever att det finns ett stort behov av. Fördelarna med Glosor.eu är många. Det är helt gratis, lätt att använda och erbjuder många olika sätt att arbeta med orden. Dessutom har den huvudsakligen svenska användare och det är lätt att hitta övningar. Eleverna väljer först en ordlista och markerar de ord de vill arbeta med. De kan sedan göra olika övningar, allt ifrån enkel matchning till bilbanor, frågesport och ”hänga gubbe”.

2.      Sidan är tänkt för att träna inlärning av glosor i olika språk.

3.       Idag tenderar läromedlens texter att bli allt kortare. Ofta innebär detta att det som återstår är fyllt av för eleverna nya ord och begrepp. Om eleverna inför ett nytt ämnesområde, allt från medeltidens feodalsamhälle till geometriska figurer, först får öva in bärande begrepp, så underlättas förståelsen för texterna. Kan detta dessutom göras på ett lustfyllt sätt ökar det motivationen.

4.       Tillämpningen är användbar främst i de grundläggande, breda nivåerna i Blooms digitala taxonomi, Remebering och Understanding. Arbetet med att lära in termer / ord underlättas genom stimulerande uppgifter. När eleven har en fungerande terminologi underlättas naturligtvis även de övre, Applying, Analysing, Evaluating och inte minst Creating.

5.       I SAMR-modellen anser jag att tillämpningen mest motsvarar A, augmentation, en förbättring av processen. Att initialt arbeta med begrepp är naturligtvis inget nytt förhållningssätt, men om-linetjänsten erbjuder nya sätt att göra detta.

6.       Jag tittade igenom ett otal program för flashcards, bland annat Quizlet och Cobocards. Flera har en mer tilltalande grafisk design, men det kan också vara en pedagogisk nackdel. Om det händer för mycket ”spännande” på skärmen tas fokus lätt från uppgiften. De flesta har också en ”gratisversion”, men man behöver inte arbeta länge innan man inser att den bara är utformad som ett smakprov som ska inspirera till att köpa fullversionen.

B.      Tidslinje  www.dipity.com 

1.       Jag letade efter en tidslinje som skulle kunna fungera som samlare, och koordinator, av kunskaper från olika ämnesområden. Jag fastnade så småningom för Dipity. Fördelen med den är att den även i gratisversionen tillåter både flera olika tidslinjer med alla funktioner. Tidslinjerna går dessutom att dela och importera. Punkterna i linjen kan förses med olika typer av media, text, bild, film, grafik och ljud.

2.       Dipity vänder sig till alla. Det finns flera exempel på användning; inom skola, för story-telling, visuellt CV etc.

3.       Jag arbetar med elever med autism. De har ofta svårt att skapa sammanhang. En tidslinje tror jag skulle hjälpa till att visualisera hur händelser hänger ihop med varandra. Det är också ett verktyg för att sätta innehållet i olika kurser i ett sammanhang, tex litteratur, historia, samhällskunskap och teknisk utveckling. Mitt drömscenario är att elever börjar arbeta på sin tidslinje tidigt under skolgången och lägger till händelser vart efter som. Med hjälp av Dipity (och andra liknande program) kan man dela och ta del av andras tidslinjer. Det gör att ”hjulet inte behöver uppfinnas om och om igen”.

4.       I Blooms digitala taxonomi stödjer en tidslinje framför allt Understanding och Analysing. Förståelsen underlättas av det visuella tidsperspektivet. Om man tittar på de historiska händelser som omger tillblivelsen av ett litterärt verk kan det vara lättare att analysera dess betydelse. Men tidslinjen är också användbar i det kreativa steget. Det är ganska lätt att tänka sig uppgifter där ett skapande av en egen tidslinje, fylld av valfria medier, kan bli ett konstnärligt uttryck för kunskaper.

5.       Jag tycker att tidslinjen återfinns i samtliga nivåer i SAMR-modellen. Det har naturligtvis varit möjligt att tillverka olika typer av tidslinjer tidigare, men de program som finns underlättar den processen på många sätt. Den tillför nya sätt att tillföra olika medier och erbjuder naturligtvis utformandet av helt nya arbetsuppgifter. Det är just de här möjligheterna som gör att jag är så förtjust i idén.

6.       Det finns massor av digitala tidslinjer. Tiki-toki är en annan snygg tidslinje som i gratisversionen bara tillåter en linje. En drömlinje är Beedocs för mac, en tjusig 3D-linje som kostar en inte oansenlig summa. Ett enkelt alternativ är också den version som Readwritethink har.

C.       Presentationsprogram www.prezi.com

1.       Prezi är ett presentationsprogram med zoomfunktion. För ett par år sedan ramlade jag i ett helt annat sammanhang över ”Den nya biologin” och blev löjligt förtjust i sättet att presentera fakta. Jag är redan tidigare en flitig användare av tankekartor, men den extra finessen som Prezi erbjuder är just att ”lagren” av fakta avslöjas bit för bit och hierarkin mellan delarna blir tydlig. För elever som lätt blir stressade av alltför många ”trådar” eller för mycket text underlättar det mycket att kunna utforska saker ”en-sak-i-taget”, samtidigt som takten är helt styrd av användaren. Prezi tillåter infogandet av både text, bild, film, ljud, animeringar och grafer i presentationen. Presentationerna kan vara privata, offentliga eller delas via länk.

2.       Prezi vänder sig i första hand till personer som inom sitt yrke förväntas göra bra presentationer.

3.       I första hand tänker jag mig att jag som lärare kan lägga upp uppgifter i en Prezi, med inbakade förslag på fördjupningar och resurser. Men det finns fler sätt att arbeta. Man kan lägga upp en gemensam presentation som får växa vart eftersom eleverna bidrar med sina delar. Elever kan också göra egna redovisningar i programmet.

4.       I Blooms digitala toxonomi stödjer Prezi främst Understanding och Creating. En presentation kan vara uppbyggd på ett sätt som, genom både själva konstruktionen och innehållet, underlättar för eleven att se hur saker hänger ihop och hierarkin mellan delarna. När eleven skapar en egen Prezi finns stora möjligheter att skapa unika presentationer med många olika medier.

5.       I SAMR-modellen tycker jag att tekniken i det här fallet bidrar till Augmentation och Modification. Programmet är helt klart en utveckling av den tankekarta vi skulle kunna göra för hand, men zoom-funktionen gör att det går att styra fokus på ett nytt sätt.

6.       Jag hittade programmet när jag letade efter presentationprogram för uppgift 2 i den här kursen (jag använde det inte då, men utforskade och använde det för den visuella presentationen av uppgift 3). Det är ändå inte presentationsprogram jag i första hand skulle se som alternativ utan program för tankekartor. X-mind är ett enkelt program som både jag och mina elever använder då och då.